Harnesk och ringbrynjehuvor

Rustningarna i massgravarna brukar kallas Wisbyharnesk, plata, ”coat of plates” eller överdragsrustning. Denna typ av skydd för överkroppen började användas på 1200-talet och består av tyg eller läder med plåtar fastnitade på insidan. Flera av dem är typiska för första hälften av 1300-talet. Men det finns också äldre varianter, så kallade lamellrustningar, med många mindre plåtar.

Harnesken är alla individuellt utformade. Inga är identiskt lika.

Ungefär 185 brynjehuvor hittades i gravarna. Att materialet rostat under seklernas gång gör det svårt att avgöra exakt hur många de är. Nedbrytningen gör det också svårt att se hur huvorna är konstruerade.

De bäst bevarade har två kvadratiska delar som hänger ned – en på bröstet, en på ryggen. Men huvorna skyddar inte axlarna. Ny forskning visar att de har haft foder i tyg på insidan för att skydda bäraren. Se rekonstruktionen längre fram i utställningen.

I samtida konst förekommer den här typen av brynjehuvor i Skandinavien men också i tyska områden.